Ärftliga faktorer är av betydelse för utvecklandet av typ 2-diabetes. Numera spelar även livsstilen en stor roll och då framför allt övervikt med felaktig kost och fysisk inaktivitet. Sjukdomen drabbar vanligen vuxna människor (och kallas därför i folkmun för åldersdiabetes), men på senare tid har alltfler ungdomar under 20 år utvecklat typ 2-diabetes.
Hos personer med typ 2-diabetes lider kroppen av en relativ insulinbrist, det vill säga att även om produktionen är normal eller t.o.m. förhöjd, är effekten ute i vävnaden nedsatt. Därmed måste bukspottkörteln öka sin produktion för att flytta sockret (glukosen) från blodet och in i cellerna. Med åren minskar bukspottskörtelns insulinproduktion och man får då verklig insulinbrist.
I och med att kroppen är bra på att kompensera för att insulinet inte fungerar som det ska, kan personer med typ 2-diabetes ofta gå med sjukdomen i flera år utan att få en diagnos. Symptom som trötthet, apati, huvudvärk, törst och rikliga urinmängder kan lätt bortförklaras för oss som lever hektiska liv.
Typ 2-diabetes behandlas, till att börja med, med omläggning av kost och motionsvanor för att minska eventuell övervikt och förbättra cellernas insulinkänslighet. Det kan också finnas behov av antidiabetika eller tablettbehandling, det vill säga läkemedel som på olika vis kan öka insulinproduktionen eller förbättra cellernas insulinkänslighet. En del personer med typ 2-diabetes måste även använda insulin.
Källor:
Gunn Helene Arsky: Liten ernæringslære. NKS-forlaget 2002.
Butler AE; Janson J; Bonner-Weir S; Ritzel R; Rizza RA; Butler PC: Beta-cell deficit and increased beta-cell apoptosis in humans with type 2 diabetes. Diabetes 2003; 52(1):102-10.