Sjukdom:
Vid akuta sjukdomar ökar oftast insulinbehovet med stigande blodsocker som följd. En vanlig regel är att du mäter ditt blodsocker var eller varannan timme och justerar insulindoserna utifrån blodsockervärdena. Kom ihåg att symptomen på influensa är mycket lika symptomen på ketoacidos som kan uppstå relativt snabbt vid insulinpumpbehandling. Även om du bara känner för att ta något febernedsättande och gå och lägga dig, är det i denna situation speciellt viktigt att klargöra om det verkligen rör sig om influensa eller om det är en begynnande ketoacidos. Om du har fått influensa och känner dig så dålig att du själv inte klarar av att hålla koll på ditt blodsocker och ditt insulinbehov, måste du ta kontakt med sjuvården.
Graviditet:
En graviditet i kombination med diabetes kräver frekventa blodsockermätningar och ständiga justeringar av insulindoserna. Helst bör du planera graviditeten eftersom din HbA1c-nivå bör vara så nära normalen som möjligt redan före befruktningen. De första 12 veckorna är insulinbehovet ofta lägre än normalt och många tycker att det blir svårare att känna igen symptomen på lågt blodsocker. Senare under graviditeten ökar ditt insulinbehov mycket, tills det slutligen stabiliserar sig för att sedan sjunka igen framåt slutet av graviditeten. Genom att genomföra relativt frekventa blodsockermätningar kan du tidigt upptäcka höga blodsockervärden och sätta in åtgärder för att få ner värdena. Läs mer om diabetes och graviditet här.
Menstruation:
De flesta får högre blodsocker/ökat insulinbehov den sista veckan innan menstruationen sätter igång. När blödningen startar sjunker blodsockret igen. Detta gäller även om man använder p-piller. Det kan vara bra att ta en månad när du håller noggrann kontroll på ditt blodsocker i förhållande till din menstruationscykel, så att du kan se tendenserna med högre blodsocker och ökat insulinbehov.
Stress:
Vilka effekter kortvarig psykisk stress, som exempelvis tentamina eller stress på jobbet, har på blodsockret varierar från individ till individ. En del får högre blodsocker, medan andra reagerar med lägre värden. Kronisk stress ger däremot oftast högre blodsocker och ökat insulinbehov.
Alkohol: 
Alkohol ökar risken för känningar. Kontrollera blodsockret och var noga med matintag i samband med alkoholförtäring. Levern håller uppe blodsockret under natten genom att ta ut socker ur sina depåer och genom att producera nytt socker. När du har druckit alkohol måste levern bryta ner och förbränna alkoholen, och därmed klarar den inte av att tillverka socker. Därför får de flesta lägre blodsocker än normalt under följande natt och morgonen efter att man har druckit alkohol. Ett gott råd är att mäta blodsockret före sänggåendet, äta en brödskiva eller två och minska dosen av långverkande insulin.
Temperatur:
Glukosmätare och teststickor ska ha samma temperatur. Se temperaturområde för användning i bruksanvisningen till den glukosmätare som du använder. Om du är ute om vintern när det är kallt bör du försöka förvara glukosmätaren så nära kroppen som möjligt. Om du exempelvis är ute och åker skidor, så kan du lägga mätaren och teststickorna i jackans innerficka. Om du är kall om fingrarna kan det vara en god idé att ställa in din blodprovstagare så att den sticker djupare än vanligt, så att blodsdroppen kommer fram ordentligt av sig själv och du slipper pressa fram droppen. När du pressar fram droppen kommer det vävnadsvätska i blodet och du får ett felaktigt blodsockerresultat.