Graviditet medför en rad fysiska och hormonella förändringar hos kvinnan. Det är normalt för gravida med ökande nivåer av hormonet insulin i blodet. Ökningen säkerställer att barnet får tillräckligt med näring under graviditeten.

Hos en del gravida kan bukspottkörteln ha problem med att öka insulinproduktionen, vilket medför att cellerna inte får in tillräckligt med glukos. Sockret stannar kvar i blodet och sköljs ut i urinen tillsammans med stora mängder vatten. Detta upptäcks ofta när den gravida kvinnan är på kontroll hos barnmorskan. Även om alla gravida kan drabbas är det oftast kvinnor som har diabetes i släkten, de som är över 30 år och de som är överviktiga som är mest utsatta.

Graviditetsdiabetes påverkar moderns kropp, och är dessutom inte bra för barnet. Barnet får sitt socker via navelsträngen, men det åtföljs inte av insulin från mamman. Barnet ökar sin insulinproduktion, och de ökade mängderna socker från mammans blod lagras i form av fett hos barnet. Därmed växer barnet mer än det ska, vilket ökar risken för komplikationer vid födseln.

Viktig behandling är att äta hälsosamt och motionera regelbundet . Överviktiga bör få hjälp med att minska sitt intag av kalorier och fett. Eftersom endast förändrad kosthållning inte räcker för att ändra blodsockervärdena kan det bli aktuellt att påbörja insulinbehandling.

Kvinnor som har haft graviditetsdiabetes utvecklar oftare än andra typ 2-diabetes senare i livet. Kontakta därför läkare vid ständig huvudvärk, rikliga urinmängder eller törst.

Källor:
Maresh M: Diabetes in pregnancy. Curr Opin Obstet Gynecol.  2001; 13(2):103-7.
Aberg AE; Jönsson EK; Eskilsson I; Landin-Olsson M; Frid AH: Predictive factors of developing diabetes mellitus in women with gestational diabetes. Acta Obstet Gynecol Scand.  2002; 81(1):11-6.